God Jul, krypträning och 8 månaders kris

Nu är vi hemma igen efter att ha firat Alexanders första jul hos farmor och farfar. Alexander förstod sig inte riktigt på det här med jul och paket. Tomten (Tony) var lite rolig och paketen kunde man tugga på, men det var nog allt, han var för trött och gnällig för att orka med allt ståhej. Men vi hade mysiga dagar i ett blåsigt Örnsköldsvik trots att varken jag, Mattias eller Alexander sov särskilt mycket. Det är ju så att vår lille skrutt har någon sorts 8 månaders kris och separationsångest fas. De senaste två veckorna har varit tuffa för oss alla. Det börjar med nattningen på kvällen, från att ha tagit 5 minuter så tar det nu kring 35 minuter att få Alexander att sova. Sedan "vaknar" stackarn ledsen minst en gång i timmen från det att han somnar fram tills att han vaknar helt kring 05. Vissa nätter är han vaken någon timme också och bökar på men är oftast inte ledsen då. Det har blivit värre under den här två veckors perioden och nådde sin peak nu under julen och efter att vi kom hem.
 Det är ju inte bara nätterna som är jobbiga utan skrutten har haft problem att sova på dagarna, äta och han har varit väldigt gnällig och klängig.
Men han har haft väldigt mycket på gång och under julhelgen så kom han äntligen framåt på ett rumphasande krypsätt :). Så nu är han både lycklig och frustrerad för han kommer sig dit han vill men inte alltid så fort som han tänkt sig. Han tränar också på att ställa sig upp men får inte riktigt till fötterna. Ovanpå allt det här så är tand nummer 7 och 8 på väg, ytterligare en bidragande orsak till dålig sömn och matvägran.
Det har inte bara varit knasigt utan något som är nytt för oss är att vi får sitta med Alexander och mysa i soffan och det är underbart :). Vi har busat en massa och Alexander älskar att flörta med tjejer på stan.

Snart går den här fasen över och vi har en lycklig skrutt som kryper runt och utforskar världen och då jäklar får vi det tufft när vi ska jaga honom överallt :).

8 månader

Jag är så dålig på att uppdatera och idag fyller Alexander 8 månader och jag ska skriva vad som har hänt och vad han har lärt sig. Som vanligt så sitter jag här och kan inte komma på vad det är men jag ska försöka. Det blir säkert upprepning men ni minns säkert inte vad jag skrivit tidigare för det gör jag inte själv.
Han sitter helt själv och behöver inget bakom sig längre egentligen, men eftersom han får för sig att slänga sig bakåt ibland så måste jag oftast ha en kudde där ändå. Nya ljud kommer det ur han hela tiden och han älskar fortfarande att skrika så att det skär i öronen. Kryper gör han inte men verkar vara på g. Eller han sitter och lutar sig framåt så att han nästan står på knä, men så hamnar han på mage och blir förbannad så han kommer ingenstans. Nu är det verkligen hans humör som stoppar honom från att utvecklas. Istället för att använda ilskan så blir han bara arg och vill komma upp i famnen.
Saker som han tycker är roliga att leka med just nu är dammsugaren, durkslaget, näsdukar, min plånbok och coca cola flaskor.
Förutom frustrationen som han brottas med så är han super busig och älskar när man skojar med honom, trots att han har nära till tårar så har han ännu närmare till skratt. Han har också börjat tillåta mig att sitta och mysa med honom, så stundtals sitter vi i soffan och kollar på tv tillsammans. En mysig stund som behövs när tempot är inställt på turbo hela tiden. Han är ju bara för go vår lilla skrutt.

Urologen

I tisdags var vi med Alexander till urologen, samma avdelning som nefrologen, fast en annan läkare. Läkaren klämde och kände på Alexander men kunde inte känna någon testikel på vänster sida. Nu blir det operation för att ta ner testikeln om den finns. Det verkar ju vara lite brist på grejer på den vänstra sidan.

Jag länkar till en sida så att jag slipper förklara.

http://www.urologkanalen.com/barnurologi/kryptorkism.shtml

Uppdatering

Jag har inte haft orken att skriva ett inlägg för den senaste tiden har sett ut så här med en snabb sammanfattning.
Hård i magen, förstoppad,lactulos, tand, gråter i sömnen, snorig, slem i halsen, spyr, äter dåligt, lös i magen, röda prickar, krånglig vid läggning, sover dåligt, tand, tand, ledsen på dagarna, bära, bära.

Förutom att han var väldigt ledsen när vi la honom ikväll och att snoret rinner så börjar det faktiskt bli bättre. Skrutten kan nu vara en stolt kille med totalt 6 tänder. 2 nere och 4 uppe och det kan vara så att det är fler på gång. Han har haft det tufft ett tag våran lilla kille. Men trots allt så har han också varit super glad och busig, sprungit runt i sin gåstol och utforskat lägenheten, försöker resa sig upp och gör små försök att krypa från sittande ställning.

En stor fin njure

Idag har vi kanske varit på Alexanders näst sista besök på nefrologen på Astrid Lindgren. Först gjorde vi ultraljud. Alexander tyckte inte alls det var roligt att ligga på rygg eller på mage och inte var det roligare när han inte fick känna på den konstiga grejen som tanten hade på hans mage. Njuren såg jätte fin ut och den vänstra var fortfarande frånvarande, inte för att vi trott att den skulle dyka upp, men de var snälla och informerade oss om att den inte fanns där nu heller. Efter ultraljudet gick vi upp till nefrologen för att träffa läkaren. Vi fick såklart sitta och vänta i en halvtimme vilket resulterade i att Alexander började bli trött och behövde konstant underhållning. Han skrattade så det ekade i korridoren och förgyllde samtidigt sköterskornas dag :).
Läkaren sa att den högra njuren var stor och fin, den vänstra finns inte men blåsan på urinblåsan efter den är fortfarande kvar. Vi ska komma tillbaka i april nästa år och fortsätter det som nu att blåsan inte ställer till med problem, njuren är fin och Alexander mår bra, ja då behöver vi inte komma tillbaka på fler kontroller. Då är Alexander friskförklarad, tjoho. Vi var inte oroliga inför det här besöket, men det känns ändå så jäkla skönt att höra.

Fast tillbaka till samma ställe ska vi, för urologen och nefrologen ligger på samma ställe och den 29/11 ska vi dit och prata med en läkare om Alexanders vänstra testikel som inte har vandrat ner. Så läkarbesöken fortsätter fast för något som vi absolut inte behöver oroa oss för. Det värsta som kan hända är operation, men jag tror att den kommer att vandra ner av sig själv.

En kort rolig video

Lite bilder

Mamma jag vill ha din mobil.

Bus på madrassen i köket som användes för att mamma skulle få sova :).

Rally med gåstolen vi köpte på blocket. Den är rolig, men bara ganska. 

Så här söt skulle Alexander varit på Halloween om det inte hade tagit en månad för  bodyn att komma från USA. 

Playdate med sprutande tårar

Idag var vi och åt lunch med tjejerna från jobbet. Alexander tyckte att det var roligt och var väldigt glad och skötsam hela tiden. En av mammorna hörde sedan av sig och frågade om vi ville hitta på något och jag bjöd hem dem till oss, Alexander var ju på ett strålande humör.
Theo är 3 veckor äldre än Alexander, han kryper och har börjat resa sig mot saker. Först tyckte Alexander att Theo var intressant och han kände lite på honom. Theo blev exalterad och tyckte att det var så roligt att han gjorde ett litet glädje tjut som inte ens var i närheten av de ljudnivåer som Alexander kommer upp i. Då börjar min lilla kille att stortjuta och efter det var det kört. Varenda gång Theo lät eller kom i närheten så började han gråta och Theos stackars mamma gjorde allt för att han skulle vara tyst. Men efter en och en halv timmes kämpande så var vi tvungna att gå ut. Då fick jag känna lite i Alexanders mun och där var den, tand nummer fyra, den andra hörntanden. Han väntar lite med framtänderna så vi kommer att ha en liten dracula här hemma när de är ute helt. Vi får hoppas att det var tanden som spökade och att han inte är rädd för Theo, för är han det så kan vi ju inte träffas och det vill vi ju.

7 månader, Borås och allt annat jag inte har berättat

Ja idag blir Alexander 7 månader gammal, den där 1-års dagen närmar sig med stormsteg känns det som. Men jag börjar inte med vad han kan nu utan med våran resa till Borås. Jag och Alexander flög till Göteborg förra onsdagen och blev hämtade av Jenny, Malte och Hilma och Mattias kom på fredagen. Vi hade en underbar långhelg och Alexander älskade att busa med sina kusiner. Under helgen hann vi med Halloween fest med 14 utklädda barn, shopping på Lager 157 och en massa mys. Det var sorgligt att åka hem men vi hoppas att vi träffas snart igen.

Så vad händer med Alexander just nu? Det är alltid lika svårt att skriva om det. Jag är ju mitt uppe i det och det händer ju saker hela tiden men mest små saker.
Nätterna är katastrof, först började det med att det nästan var omöjligt att lägga honom, vi fick springa in och ut ur sovrummet halva kvällen. När det började bli bättre så började nattgråten. Han är väldigt ledsen i sömnen, från klockan 03 och tills han vaknar kring 04-05. Antagligen så händer det väldigt mycket i både kropp och hjärna. Han har börjat att få lite separationsångest, han har insett att han inte kan ta saker som ligger en bit bort utan sitter och sträcker sig efter leksaken och blir sedan irriterad när han inte får tag i den. Det är verkligen så att hans värld växer för varje dag och han upptäcker nya saker och det är väldigt roligt att vara med och se honom utvecklas.

Älskade fötter

Det senaste är att Alexander har börjat att göra miner och uttrycka sig med ansiktet. Han är så otroligt söt när han rynkar näsan och frustar så att man ser hans två små tänder. Det verkar som att han tycker att det är ännu roligare när vi skrattar och rynkar jag på näsan åt honom så gör han likadant tillbaka.
Rösten testas en hel del fortfarande, ibland med skrik, men också dova ljud. Gärna när han ska äta och då sprutar det gröt över hela mamma och köket.

Sitter gör han nu helt själv, jag har kuddar runtom men det är bara ifall att. Så nu kan han sitta en längre stund och leka helt själv på golvet. När han blir uttråkad så sätter vi oss med honom och viftar med våra fötter, för han älskar verkligen fötter, andras och sina egna. Han skrattar så han kiknar om man viftar med tårna och sedan kittlar honom på magen med dem.

I helgen hade vi farmor och farfar på besök och det tyckte vi var jätte roligt, Alexander njöt av uppmärksamheten och spexade hela helgen. Själv fick jag en välbehövlig stund för mig själv på lördag då Alexander, pappa, farmor och farfar gick på stan, det var skönt, men tänkt att man kan längta efter sin lilla skrutt på den korta tiden :).

Premiär på Öppna förskolan

Idag har vi varit på öppna förskolan för första gången. Jag var lite tveksam när en av mammorna frågade om vi skulle följa med eftersom Alexander har varit lite kinkig när det är mycket folk. Men vad fel jag hade, han tyckte att det var jätte kul. Det var rätt lugnt när vi kom, men efter ett tag så var det fullt av barn. Alexander satt på golvet (utan att tippa) och kollade på de andra barnen och tuggade på leksaker. Han "pratade" till och med och det är inte så vanligt när vi är ute, det sker mest hemma. På slutet var det sångstund och trots att Alexander var trött så skrattade han och sprattlade. Vi kommer definitivt att gå dit fler gånger efter det här lyckade besöket.
Jag har tyvärr ingen bild från öppna förskolan utan bjuder istället på världens sötaste surbild. Ja, egentligen var han inte sur, det bara blev så.

Sitta som en stor pojke

Nu kan jag nästan skriva att Alexander kan sitta. Det går inte att lämna honom utan skydd av kuddar. Men han sitter flera minuter utan att tippa omkull. Och han gillar verkligen att sitta. Ligga ner, det är fortfarande tråkigt.
Tand nr 3 är på gång. Denna gång i överkäken. Kan hända att nr 4 också är på g, men det syns inget än. Detta har resulterat i dålig sömn och dålig aptit. Jag hoppas verkligen inte att det kommer att vara likadant med alla tänder.
Den här veckan har vi mommo på besök. Gammel mommo och moffa var också här några dagar men har åkt vidare nu. Mommo umgås med oss på dagarna och bor hos Fia, Niklas och Mia. Så hon pendlar fram och tillbaka. Mommo har passat Alexander och jag har fått tvätta. Lite lättare än att ha med en liten skrutt i tvättstugan.

Vi var på BVC besök i måndags och nu väger skrutten 7670 g och är 69 cm lång. Han fick andra omgången vaccinations sprutor och blev nästan lika ledsen som första gången. Vi har fått en remiss till barnkirurgen också. Hans vänstra testikel har inte vandrat ner än. Så nu ska de väl först kolla så att den verkligen finns där och sedan ta ner den om den inte kommer ner av sig själv. Jag hoppas att den ramlar ner så att han slipper operation. Tanken på att han ska sövas ner gör mig lite nervös. Men det är ett rutiningrepp så det är ju ingen fara. Fortsättning följer på detta.

Mumsiga tår

Äntligen kan Alexander tugga på sina egna tår. Som han har kämpat i flera veckor. Varför han klarar det nu är antagligen för att vi har strechat hans baksida lår. På det senaste besöket hos hans sjukgymnast så upptäckte hon att han var kort i lårmusklerna på båda benen.
Och idag var alltså första gången han fick in tårna i munnen. Så söt han var när han låg där och tuggade och skrattade. Jag sprang och hämtade mobilen för att filma, men då slutade han såklart.

Här kommer lite andra bilder från de senaste veckorna.

Mys i nya åkpåsen. 

                                   

Bus med dammsugaren. 

Första turen med Mias Bobby car. Det var så kul att Alexander inte ville släppa ratten. 

6 månader

Idag blir lilla skrutten 6 månader. Herregud om lika många månader till så blir han 1 år ;).
Så, vad gör vi, vad händer här? Jag vet faktiskt inte. Mycket och ingenting. Vi träffar mammagruppen, kompisar, äter lunch med de som jobbar, går på babysim och husvisningar. Alexander har börjat bli för stor för storlek 68 och han är lika frustrerad och busig som tidigare :). Sovandet går upp och ner. Vissa nätter är riktigt bra och han sover till 06 och vaknar bara en gång och äter innan dess. Andra så vaknar han 10 ggr på en natt och vill stiga upp 05. Gymnastiken på nätterna har slutat i alla fall så vi hoppas att det är på väg åt rätt håll.

Det Alexander gillar just nu är:
Åka vagn och titta på saker
Stå
Sitta
Babysim
Busa, busa, busa
Duscha med pappa
Titta på Mia
Bita på saker, helst mamma och pappas fingrar
Att tappa andan när man blåser på honom. Då skrattar han så han kiknar.

Det Alexander inte gillar just nu:
Klä på sig, speciellt pyjamasen för då inser han att det är läggdags
Ligga ner på rygg
När mamma försöker rensa näsan
När han inte får saken som han vill ha

Som alla andra

Frustrationen fortsätter. Alexander försöker ta allt han kommer åt. Når han inte eller inte får det han vill ha så kommer tårarna. Jag kan inte låta bli att skratta för han är så söt. Men det går nästan alltid att göra honom glad igen. Favoritskallran som han fått från faster och Tony är en bra ersättare för vad det nu kan vara som han egentligen vill ha.
Gymnastiken på nätterna fortsätter också. Men de senaste två nätterna har varit riktigt bra. Alexander har vaknat och ätit kring 03, 04 och sedan somnat om, bökat runt och sedan vaknat helt kring 06.15. Vi har alltså stigit upp samtidigt som alla "normala" människor :). Jag vågar inte hoppas, men tänk om det fortsätter så här.

Nu är det två små tänder som kikar fram i underkäken. Någon dag efter att den första kom fram så syntes den andra bredvid. Men kliandet och gnagandet fortsätter så det kan vara fler på gång.

Magen har krånglat på skrutten också. Så på inrådan av BVC så testar vi mjölkfri gröt. Jag hoppas verkligen att han inte är mjölkallergiker. Fast jag tror inte det. Tror bara att det är för att han har börjat äta fast föda. Men vi får se, blir det ingen skillnad på magen om någon vecka så är det inte allergi.

Sömnlösa nätter

Ja, som rubriken lyder så har det varit sömnlösa nätter den här veckan. 3 nätter för att vara exakt. Först har det varit ett stort projekt att få honom att somna. Vi har fått hålla på i över en halvtimme varje gång. Alexander har sedan vaknat och ätit vid 01 och har han varit klarvaken, "pratat", bökat, gnällt, snurrat runt i sängen och sovit av och till fram till 03-04. Sedan har det bara varit att stiga upp för att han vägrar att somna om. Detta beror nog på att det händer så fruktansvärt mycket med honom just nu. Man kan se hur han vill ha grejer som han inte kan nå och göra saker som han inte kan, tex sitta själv, eller ta en sak som ligger framför honom på golvet. Och så har en liten tand börjat titta fram. Det går att känna en liten vass spets i nederkäken. Igår kom den fram och natten mot idag var mycket lugnare. Så det var nog en bidragande orsak till sömnproblemen.

Vi får se vad han ska lära sig nu, kanske ta sig framåt? Jag har sett vissa försök att dra upp knäna under magen. Men armarna orkar inte riktigt hålla honom uppe så han tippar framåt. Sitta vill han gärna och är ganska stadig och kan sitta själv någon sekund om han håller i sina fötter samtidigt. Men han är fortfarande lite rund under rumpan så det kan dröja ett tag.

Smakportionerna har blivit större och vissa dagar äter han riktigt mycket. Palsternacka och potatis är den han tycker är äckligast och palsternacka och morot är favoriten just nu. Vatten har jag fått honom att dricka när jag köpte en pipmugg istället för att använda en nappflaska. Resultatet av mer mat är en trögare mage. Så vissa dagar är det en gnällig bebis tills han har lyckats bajsa och blir en glad bebis.

Vagnen är lite av en favorit just nu och baby björnen används inte alls lika ofta som vanligt. Alexander har till och med somnat sittande några gånger utan att äta :). Så nu blir det många promenader igen. Det är bra för mamma som behöver tappa några kilon till.

Första flygresan

Nu är den första flygresan avklarad. Förra fredagen flög vi upp till mommo. Jag var nervös som tusan. Nervös för att ta mig ut till Arlanda och för själva flygresan. Tänk om Alexander skriker hela resan var vad jag tänkte. Men det gick ju såklart jätte bra.  Vi åkte pendeln och upptåget till Arlanda och var ute i väldigt god tid. Väl på Arlanda skulle barnvagnen packas ner i den stora platspåsen och det gick bra när Alexander väl insåg att det var roligt att sitta i den konstiga stolen som satt fast på väggen. Han charmade specialbagage personalen totalt. Sedan var det dags för säkerhetskontrollen och där var jag tvungen att smaka på både vattnet i termosen och Alexanders ersättning. Kan inte påstå att det var särskilt gott.
När vi kom in på planet blev Alexander super arg när han var tvungen att sitta ner och fastspänd. Killen som satt bredvid oss såg inte så glad ut. Men när Alexander sedan somnade innan vi ens hade hunnit lyfta så nickade han gillande och somnade han med. Så den första flygresan gick väldigt bra. Inget att oroa sig för egentligen.
I Luleå så myste vi en massa med mommo och vi var och hälsade på moffa såklart. Gammel mommo och moffa hann vi träffa en hel del och Heidi kom förbi en kväll. Det var så kul att få träffa alla.
Vi delade säng och det var ju något nytt. Första natten vaknade jag kring 01 av att små fötter sparkade mig i magen. Tydligen var det väldigt spännande att upptäcka att mamma sover bredvid, så jag hade en busig bebis vaken i nästan en timme.
Vi hann också med en del shopping. Det är helt klart lättare att prova kläder när man har mommo med sig som kan underhålla skrutten.
I tisdags morse var det dags att åka hem igen. Alexander var vaken och busig hela flygresan. Han somnade inte först när vi landade.

5 månader

Igår blev vår stora kille hela 5 månader gammal. Herregud, vad är det som händer med tiden. Den bara försvinner och vår lilla kille bara växer och växer. I fredags var vi på BVC och Alexander är nu 67 cm lång och väger 7130 g. Han har ätit lite dålig så jag var orolig att han inte hade gått upp i vikt. Men det hade han och han följer sin kurva. Och han ser ju inte direkt undernärd ut. Men när man ger ersättning så har man ju superkoll på hur mycket han äter och inte äter. Det är nog inte alltid så bra. De som ammar har ju egentligen ingen aning.
5 månaders dagen "firade" vi med att jag sov borta för först gången utan Alexander. Jag var barnvakt åt Mia och killarna fick vara hemma och mysa. Det gick jätte bra för oss båda. Mia vaknade 06.45 och några ggr på natten. Vi hade en super mysig morgon och busade tills Sofia vaknade och det var dags för mig att åka hem. Alexander sov som vanligt men verkade träna på att vända sig från rygg till mage under natten. Han låg på sidan mot spjälsängen och gnällde så Mattias fick lägga honom tillrätta.

Alexander har börjat att upptäcka sina fötter mer och mer. När han ligger på rygg och inte gör situps så kämpar han med att försöka få in fötterna i munnen. Han har inte lyckats än. Men snart så är han vig nog.
Hans armar verkar ha blivit längre också för nu får jag passa mig när han sitter i famnen och jag dricker eller äter något. Då kommer det en liten hand som försöker få tag i saken. Han har även börjat bli lite arg när han inte får saker eller när jag tar saker som han har i handen.

Idag var vi på babysim igen. Alexander tycker att det är jätte kul och han har verkligen börjat att intressera sig för andra bebisar. Han och en liten kille som heter Sebastian höll på att känna på varandras händer och snackade lite med varandra.
Dagens övning var att sparka med benen i vattnet. Instruktören Mia använde Alexander för att visa hur alla skulle göra och han sparkade som en tok. Men han sparkar ju hela dagarna så det var inget vi behövde öva på.

En framtida operasångare?

Alexander testar sin röst just nu. Högt och tydligt. Gärna skrikandes :). Om jag står med ryggen till så tror jag att han har blivit förbannad, men så tittar jag på honom och han ler stort och fortsätter att skrik prata. Som tur är så är han ganska tyst när vi stiger upp kring 05. Men när klockan börjar närma sig 06.30 då sätter han igång. Att "prata" när han ska äta är också väldigt roligt. Då pratar han så att det flyger puré över hela köket. Trots pratandet så går det ganska bra med maten. Han får gröt på morgonen och puré till lunch. Han äter inte så mycket än, men det får ta den tid det tar.

Vändandet från mage till rygg har lagts på is. Istället så verkar han vara på g att vända sig från rygg till mage. Två gånger har han lyckats. Den ena gången var i soffan. Då med lite hjälp av lutning inåt. Den andra gången var lite olägligt på toa golvet. Då också med hjälp av lutning. Han blev väldigt förvånad och lite glad när det hände. Om ni undrar vad han gjorde där, så är det så att han får följa med när jag ska dit och så får han ligga på en handduk och sprattla. Och konstigt nog så är det ett ställe som han verkligen trivs att ligga på golvet på. Baby gymet funkar ibland. Fast nu så har han börjat med att slita ner grejerna som hänger där. Plus att han gör situps för att han inte vill ligga ner. Situps görs även i sängen och på skötbordet. Så snart kanske han sitter själv :).

Just nu så trivs han jätte bra i vagnen. Han verkar tycka att det är spännande att sitta och kolla på saker. Han har till och med somnat utan att äta några gånger. Och det har han inte gjort sen han var helt ny :).

På babysim gång nummer två så var Alexander en riktig bus bebis. Han sprattlade och plaskade och tyckte att det var riktigt kul. Den här gången gick Mia som håller i simningen runt med en hink med hål i botten och höll den över bebisarnas huvud. Alexander som har duschat några gånger med pappa hade absolut inga problem med att få vatten i ansiktet. Han var så duktig.

Babysim

I söndags så var vi på babysim för första gången. Jag var lite orolig eftersom Alexander inte är så förtjust i att bada. Men det gick bra. Trots att han höll på att somna när vi kom dit. Men han var så nyfiken att han höll sig pigg. Han märkte inte ens att vi satte ner han i poolen för han var så upptagen med att studera alla andra som var där. Den här gången gjorde vi inte så mycket mer än att försöka vänja honom vid vatten. En halvtimme gick hur fort som helst. Så nu ser vi framemot nästa gång.

Intensiv period

Vi har gått igenom en väldigt intensiv period med Alexander. Det började strax före semestern. Då märkte jag att hans soliga och glada humör var på väg bort. Under semestern var han ganska klängig och inte så lätt att ha att göra med. Han ville bli buren hela tiden och gärna sova i famnen också. Detta humör blev värre när vi kom hem. Han har varit väldigt gnällig, otålig, frustrerad och svår att hålla nöjd. Men självklart har vi haft underbara stunder med en massa bus och skratt.
Nu börjar det bli bättre igen. Jag ser mer och mer leenden och att vår kille är på väg tillbaka. Han känns lite mer tillfreds. Jag tror att han har haft det lite tufft. Mycket som har hänt i både huvud och kropp. Han har ju lärt sig att rulla från mage till rygg. Han sitter mycket bättre och han är riktigt stadig när han står upp, som han för övrigt älskar att göra just nu. Får han väl stå så spänner han sig som en pinne och vägrar att böja på sig då man försöker sätta honom ner. Vi har ju börjat med smakisar. Och han är om möjligt ännu mer nyfiken nu. Han ska känna på allt som han kommer åt, han ska vara med och titta vad man gör. Alltså har vagnen inte varit så populär igen, trots att vi har bytt till sittdelen. Utan han vill helst vara i Baby björnen så att han ser allt. Jag skulle gärna bära honom i den jämt bara han är nöjd. Men nu har jag börjat få ont i ryggen igen. Ju tyngre han blir ju mer ont gör det.

Jag började att skriva det här inlägget i morse. Så nu kan jag berätta att den här dagen har varit underbar. Vi har haft det så mysigt tillsammans. Alexander har legat jätte länge i babygymmet samtidigt som jag dammsög. Jag hann också dammtorka, diska och skura golvet idag. Det är första gången sen han föddes som jag har kunnat städa när han har varit vaken och han har varit nöjd. Vi gick till Mattias jobb och hälsade på och Alexander var nöjd i vagnen :). Jag hoppas att det blir en lika bra dag imorgon. Älskade skrutt vad jag behövde den här dagen.

Här händer det grejer

Igår rullade Alexander från mage till rygg, 2 ggr på raken. Jag vart så exalterad och stolt att det kom tårar i ögonen. Eftersom han hatar att ligga på mage så trodde jag aldrig att det skulle hända. Och nu när man lägger han på mage så börjar han med att rullla runt. Så nu jäklar händer det grejer :).

4 månader

Idag fyller Alexander 4 månader. Det firade vi med att testa gröt. Trots att han var på väldigt dåligt humör och ville inte sitta i sin barnstol så verkade han tycka att det var rätt gott. Han gapade till och med när jag kom med skeden. Vi kämpar på med maten, lite varje dag.
Och vad har Alexander lärt sig den senaste tiden. Jo, han kan flytta saker från en hand till en annan. Han har börjat göra "sit ups" när han ligger ner eller sitter i babysittern. Hmm, kan inte komma på något mer just nu. Han verkar vara i en utvecklingsfas och är otroligt klängig och gnällig. Det stämmer in på fasen som är mellan vecka 14 och 19. Han är frustrerad och verkar vilja en massa saker som han inte kan. Tex sitta. Han vill sitta i vagnen, i knät och helst inte ligga i babygymet utan sitta på mig på golvet istället och titta på saker.
Han har även börjat med att bara äta en gång per natt. Vi hoppas att det ska göra så att han sover bättre och kanske lite längre på morgonen.

Alexander "pratar"

För första gången

Igår var Alexander på ett gym för första gången. Han började med att charma tjejerna i receptionen sen gymmade han lite på golvet när mamma och pappa gjorde några övningar. Efter det blev han lite trött och vi fick turas om att hålla honom tills han somnade. Det var ett bra träningspass trots att det inte blev så långt. Jag har ju inte sett insidan av ett gym på nästan ett år.

Och idag åt skrutten mat för första gången. Potatis och morots puré. Han var inte överförtjust men tyckte inte heller att det var äckligt utan det var ok. Han hade lite problem att styra tungan, som gärna ville vara i vägen när jag försökte få in skeden. Men han spottade inte ut något. Jag blev nästan tårögd när han satt där i sin barnstol och åt mat. Min lille skrutt börjar bli stor.

Fint besök

Idag hade vi fint besök av Mia. Vi hade äran att få vara med henne när Sofia var på jobbet. Alexander älskar att titta på sin kusin, han skrattar och gör små ljud. Vi hann med en massa. Lek och bus här hemma, promenad med sovstund, ett långt besök på lekplatsen och lite mer bus här hemma. Vi hade så roligt så vi hoppas Mia vill vara med oss fler gånger.

Vår lilla skrutt har inte haft sina bästa 2 nätter. Först var det i måndags efter vaccineringen och sedan igår. Han somnade strax före sju. Sedan vaknade han 22, 01, 03 och 04. Det jobbigaste var att han vaknade gallskrikande. Det är väl en fas som allt annat. Men jag hoppas verkligen att han sover lite bättre i natt, för allas skull. Han är inte världens gladaste baby när han har sovit dåligt. Fast idag på dagen så sov han väldigt bra, bättre än på länge. Och så somnade han själv i egen säng utan att snutta på flaskan. Så jag håller tummarna.

Aj aj

Igår fick Alexander sina första vaccination, en spruta i varje ben. Fy så ledsen han blev. Inte så konstigt, det är inte kul att få två sprutor samtidigt. Han satt i min famn och jag började självklart att gråta. Men det tog kanske fem minuter och lite mat så blev han gladare igen. När vi gick från BVC så var han till och med riktigt busig. Resten av dagen gick bra. Vi väntade på feber men det kom ingen. Han blev lite hängig och kanske lite mer gnällig på eftermiddagen men annars var det lugnt. Tills natten kom. Han somnade kring 19.30. Vaknade sedan och åt lite vid 23.30 och sedan en gång i timmen till 05 på morgonen. Jag hoppas att det var sprutorna och inte en ny fas som han har kommit in i för snacka om att jag var trött på morgonen.

Förutom sprutorna så fick vi veta hur stor våran kille har blivit, 6230g och 64,5cm lång. Inte så konstigt att liggdelen på vagnen börjar bli för liten.

Just nu

Det som händer just nu med Alexander är att han har börjat att gripa efter saker medvetet. Han får dessutom tag i saken han griper efter, inte alltid men oftast. Han har sen en tid tillbaka börjat med att trycka ner fötterna i golvet och lyfta rumpan mot taket. Han gör så några gånger och sen blir han förbannad. Jag tror att han försöker göra något. Kanske vända på sig? Ibland blir han nöjd när man tippar honom så att han får ligga på sidan. Magträningen går sådär. Tydligen är det mer intressant att tugga på handen istället för att lyfta på huvudet. Men det kommer väl, han är nog bara lite bekväm av sig :). 

Han börjar bli lite bättre på att ligga själv utan att man sitter bredvid honom på golvet oxå. Men det är fortfarande inte långa stunder. Han har ett otroligt behov av uppmärksamhet just nu. Vagnen funkar bra igen och han trivs där. Så bra att han vill helst bli matad där på dagarna. Vi får överhuvudtaget inte mata honom i famnen. Det började precis innan vi åkte iväg på semester och har inte blivit bättre. Antingen ska han ligga i vagnen eller på sängen, i vilket fall så ska han ligga ner själv. 

Jag har bokat babysim och första gången är den 28:e augusti. Hoppas att han kommer att tycka om det. 

Sist vi badade honom så verkade han faktiskt gilla det. Det var inte skrik och panik som det har varit många andra gånger. 

Det där med att sova till 05 höll inte i sig. Nu har det mest varit 04 igen. Men jag har kvar hoppet om att det ska bli 05 igen och kanske 06. Men det dröjer nog ett tag. 

Semester del 2

Efter en vecka i Ö-vik så fortsatte vi norrut till Luleå och mamma. Vi kom några dagar före alla andra så vi fick lite egen tid med mamma/mommo. Vi hann med att hälsa på pappa/moffa, äta middag med min mommo och moffa några gånger, hälsa på goa kompisar och spendera pengar i Luleås barnklädesbutiker. Sen kom syskonen med familjer och det blev full rulle. Alexander tyckte att det var så roligt att titta på kusinerna och han blev så glad när han fick deras uppmärksamhet.

Nu är vi hemma och det är underbart skönt. Sova i egen säng, få tillbaka lite rutiner och bara ta det lugnt.
Alexander var så duktig i bilen hela vägen upp och hela vägen ner från norr. Han brås på sin mor och verkar tycka om att sova i bilen. Så jag var orolig i onödan.

Det får bli ett kort inlägg. Jag är trött och ska sova snart. Halva kvällen har gått åt till kvällspromenad och i morgon ska vi börja med en diet, The Dukan Diet. Nu jäklar ska mamma kilona bort. Jag känner mig peppad.

Rubrik

Vad tusan ska jag döpa om bloggen till. Just nu testar jag med den här och får se hur det känns. Det låter inte helt rätt, men jag har inga bra idéer just nu. "Mitt lilla hjärta" kanske? Eller "Hjärtat mitt". Kom med förslag om ni har några.

Semester

Nu är vi på semester. Om man nu får kalla det för semester när man är mammaledig.
Den första etappen på resan gick bra. Vi stannade och sov på ett hotell utanför Hudiksvall. Alexander sov hela vägen dit och vaknade på parkeringen och skrek av hunger, alltså perfekt timing. Dagen efter fortsatte vi till farmor och farfar i Örnsköldsvik och Alexander sov hela vägen igen.
Nu har vi varit här i en vecka och vi har hunnit med en del. Vi har varit på strutsfarm och tittat på strutsar och sedan ätit strutskött. Det kanske låter läskigt men det var väldigt mört och gott. Fast jag hade lite problem med att se min mat springa omkring innan vi skulle äta. Det var ett mysigt ställe med trevlig personal, jag kan absolut rekommendera att åka förbi där om man råkar vara i närheten. Vi har också varit på en marknad. Den var ganska liten och det var mest krimskrams. Alexander sov i babybjörnen och Mattias köpte godisremmar. Farmor shoppade en t-shirt till Alexander där det stod "Farmor är min bästa vän, så det så". Han kommer att vara super gullig i den.

Alexander är en lite gnällig bebis just nu och har varit det i nästan en vecka. Han vill inte vara själv några längre stunder. Helst sitter han i babysittern och har någon framför sig som pratar med honom eller så ska han bäras runt på. Vagnen funkar sådär. Det går inte alltid att få honom att somna utan han ligger och klagar högljutt tills det går över i ilska. Då har jag varit tvungen att ta till babybjörnen igen. Förhoppningsvis är det bara en kort fas och att vagnen ska bli lika rolig som den var för en vecka sedan. Han har börjat somna tidigare på kvällarna också, oftast kring 19, men inte senare än 20. Och så har han vaknat kring 05 istället för 04. Han vill visserligen äta 04, men han somnar om till skillnad för någon vecka sedan. Vissa morgnar har jag till och med fått honom att somna om till strax före 07 och det är en lyx som jag verkligen inte tackar nej till :). Men som sagt så är det "just nu". Vi får väl se hur det är nästa vecka :).
Men han är inte bara gnällig och när han väl är glad så är han jätte glad och har börjat att "prata" en massa. En återkommande favorit är att bli uppdragen i sittande ställning. Då tittar han åt alla håll med stora ögon och sedan skrattar han. Han har även börjat att se personer som kommer från sidan, han har vidgat sitt synfält. Och han har blivit ännu mer social och han ler åt alla som ler åt honom. Så stor har han börjat bli vår kille som "fyllde" 3 månader i söndags.

Jag själv försöker ta minst en promenad varje dag. Mammakilona måste ju bort någon gång. Sommaren kanske inte är det bästa tillfället att gå ner i vikt då det alltid är en massa god mat och godsaker som det bjuds på och inte kan motstås. Men det är ju bättre att det går jämt ut än att jag går upp i vikt, så promenaderna är viktiga.

Veckan som gått

Den här veckan har varit fullspäckad av roliga grejer. Jag och Alexander har varit på utflykter varje dag. Två picknick luncher med Fia och Mia med gästspel av Amelie och Fias kompis Camilla. Mamma och bebis träff hos en av mammorna på Ingarö på dagen, på kvällen kom Mattias och två andra pappor och vi grillade, fika på jobbet, middag hos Anna och Viktor och självklart några turer till Sollentuna.
Det har varit väldigt varmt så det har varit skönt att vara ute där det fläktar till skillnad från vår lägenhet. Och skrutten trivs så himla bra i vagnen fortfarande, nästan bäst där, så det har gjort det ännu skönare att vara ute.

Det nya som har hänt med skrutten är att han har börjat tugga och suga på saker. Favoriterna är en ko och en elefant som han har fått från kusinerna. Kossan har vi alltid i vagnen och den fungerar ganska bra som substitut för napp.  Han har börjat att "prata" lite mer och testar sin röst. Vi har även fått höra riktigt härliga skratt. När vi kittlar honom och ibland spontant när vi bara pratar med honom. Han tycker också att det är väldigt roligt att titta på Mia när hon springer runt och babblar. Då sprattlar han med benen och gör en massa ljud. Och han börjar bli så stor. Jag var på BVC och vägde honom. Det var inte så lätt för det var någon som sprattlade som en galning, men han väger kring 5640g.

På måndag börjar resan norrut så i helgen måste vi packa och städa lägenheten. Det ska bli roligt att träffa alla. Hoppas bara att skrutten är nöjd i bilen. Det blir ju några timmars sittande.

Underbara bebis :)

Vi har verkligen en underbar liten bebis här hemma. Just nu är han glad nästan hela tiden och det är underbart. Han trivs jätte bra i vagnen och ligger där och "pratar" och skrattar när vi är ute. Peppar, peppar men jag har inte använt baby björnen på över en vecka. Jag tror inte att det här kommer att vara för evigt utan det kommer säkert en period igen när vagnen är ap tråkig. Men det får jag ta då. Just nu njuter jag.

Det som är lite jobbigt just nu är att skrutten har vaknat ledsen flera gånger den senaste veckan. Han vaknar 02 och äter, somnar om för att sedan vakna igen kring 04 jätte ledsen. Jag får honom att somna om, men han vaknar ledsen igen efter en halvtimme. Och så håller vi på till ca 06 då vi stiger upp. Efter det är han glad och go hela morgonen. Vi vet inte vad det beror på. Trodde först att det var magen, men det verkar som att det inte är det i alla fall. Vi hoppas på att det är en utvecklingsfas och att det går över snart.

Mamma på vift

I söndags så åkte jag och Fia och shoppade i Nacka Forum utan barn. De fick stanna hemma med sina pappor. Det var skönt men kändes lite konstigt. Det var ju första gången jag var borta från Alexander så länge sen han föddes. Tidigare har det bara varit en tur till tvättstugan eller frisören. Jag kom bara hem med ett svart bas linne till mig själv. Mattias fick en keps och Alexander han fick en del kläder som vanligt :). Kläder till mig själv är inte så roligt så länge mamma kilona är kvar. Det är ju inget som passar. Men så snart jag orkar ska jag börja ta tag i det också.

Just nu tycker skrutten att det är onödigt att sova på dagarna. Och sover han så är det inte längre än 30 minuter. Några nätter har varit lite sömnlösa också men inatt så sov han från 20.30 till 03.00, åt och somnade sedan om till ca 04.20, vaknade och vart ledsen men somnade om efter ett tag och sov till 06.40.  Förkylningen är inte borta än och imorse så var han täppt i näsan och rosslig i halsen och det var nog det som väckte honom vid 04. Han tog nog igen missad sömn, för det hör inte till vanligheten att han sover så här länge. Jag blev såklart lite orolig och trodde att han hade fått feber igen eller blivit mer sjuk. För sist när febern kom så sov han väldigt länge på natten. Men han har varit pigg och glad på morgonen så jag oroar mig bara i onödan tror jag.

Nu har han kört en av sina powernaps och vaknade precis och vill ha mat. Mammaplikten kallar :).

2 månader

Idag är det 2 månader sen vår lille skrutt kom till världen. Kan ni tänka er att det har gått så fort. Hans glada humör som jag skrev om sist har inte riktigt hållt i sig. Han pendlar mellan ledsen och glad. Vi tror att han har kommit in i nästa utvecklingsfas. Det är likadant som förra gången. Han ska nästan bara vara i famnen. Lägger man ner honom så kommer tårarna efter någon minut. Det gör ju inte saken bättre att det är så himla varmt. Trodde aldrig att jag skulle klaga på sommarvärme, men när man har en liten så önskar man att det ska vara lagom. Idag har han till och med sovit i vagnen hela dagen. Tror att han gillade de fläktande vindarna när jag knallade runt.

Vi har firat dagen med att luncha med pappa och sedan ett besök till en sjukgymnast. Hon gav oss tips och råd för att få bukt på hans skalle som är sne. Han har en lindrig form, en etta på en skala som går till tre och hon trodde inte att det skulle vara några problem att få skallen symetrisk. Han ska sova på en tjockare kudde och så ska vi göra några strech övningar. Kruxet är att de ska göras när babyn är avslappnad. Hmm, ska jag göra dem när han sover? För annars så sprattlar och grejar han alltid. Kommer att bli intressant att se hur vi ska lyckas. Men lyckas ska vi för jag vill inte att han ska komma när han är tonåring och vill raka av håret men kan inte för att skallen ser konstig ut.

Glad bebis :)

Vi har en glad liten kille här hemma. Det dåliga humöret som han hade förut är som bortblåst. Nu visar han missnöje när han är hungrig, trött eller uttråkad precis som alla andra bebisar. Magen verkar vara bra. Han verkar inte ha magknip längre och det är så skönt. Det är så jobbigt att se honom ha ont.Han är mer och mer vaken nu på dagarna. Och när han är vaken så vill han vara med, att man ska prata med honom och underhålla honom. Babygymmet och babysittern är fortfarande roliga och han kan sitta och ligga där rätt långa stunder. Vi försöker att träna på att ligga på mage också. Men då tycker han att det är roligare att suga på handen istället för att träna nacken och lyfta på huvudet. Flyttar jag handen så kommer han efter med huvudet. Jag försöker ersätta handen med en napp, men den åker ut på en gång.

Jag har varit på min första utflykt utan Alexander. Jag var en snabbis till Västermalmsgallerian för att kolla på kläder till mig själv. Det kändes lite konstigt och jag kunde inte riktigt slappna av. Så jag stressade runt inne på HM och skyndade mig sedan hem. På lördag ska jag klippa mig och då vara utan honom i flera timmar. Då får killarna umgås och mysa med varandra. Bra för både pappa och son.

Lilla skrutten

Ja, man ska inte skriva att allt börjar bli bra för då händer det något annat. Vi är just ni hemma på permission från avdelning Q80 på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Förra söndagen vaknade skrutten kring 05.30 efter en jättebra natt, han hade sovit hur länge som helst. Vi trodde att han hade börjat förstå dag och natt och börjat sova längre. Men tyvärr var det inte så. Skrutten var inte sig själv, han var väldigt trött och gnällig. Efter att vi bråkat med maten så sov han och sov och sov. Vi började bli riktigt oroliga. Han vaknade inte ens och var hungrig. Jag ringde Vårdguiden efter att han kollat hans temp som var 38.1. De sa att vi skulle åka till barnakuten eftersom han är så liten och för att han har njurproblemen. När Mattias kom hem från ICA så åkte vi iväg. Vi fick inte åka hem först idag.
På akuten togs det blodprover och urinprov och två misslyckade LP prov (ryggmärgsprov). Det var fruktansvärt att se vår lilla älskling så ledsen när det stack honom flera gånger samtidigt som han var så trött och bara ville sova. Vi blev sedan inlagda på avdelning Q80 som är en infektions avdelning. Förvirrade, skrämda och ledsna så fick vi ett rum och fick veta att endast en förälder fick stanna över natten. Vi bestämde att jag skulle stanna och att Mattias skulle åka hem och sova och komma tillbaka nästa dag med kläder, tandborste mm. Vi hade ju inte direkt planerat att vi skulle behöva stanna kvar.

Alexander fick dropp och fler kontroller gjordes. Natten var hemsk, Alexander var jätteledsen och fick högre feber, jag saknade Mattias och vi sov nästan ingenting. Klockan 05 så fick han en ipren och neseril näsdroppar för hans täppta näsa. Efter det så kunde vi sova i två och en halv timme.  Andra natten så fick Mattias komma och sova efter att de märkt att jag inte klarade av det själv utan bara grät och grät så de gjorde ett undantag.
Resten av veckan är som en dimma. Jag lämnade inte rummet först på fredag då vi fick gå ut alla tre. Före det fick inte Alexander lämna rummet och jag kunde inte lämna honom.
Hans feber höll i sig till på torsdag och nu är han "bara" snorig och hes. Vår lilla älskling kan inte skrika utan det kommer ett ynkligt väsande som skär i hjärtat.
Efter att febern var borta trodde vi att vi kunde andas ut. Vi hade fått reda på att han hade ett förkylningsvirus och tänkte att nu är han på väg att bli frisk.  Men då upptäckte de att hans lever har blivit påverkad och ännu fler blodprov togs. Återigen kände vi oss förtvivlade. Som tur var så blev Alexander piggare och piggare. Vi fick flera leenden och han var vaken mer och mer.

Det vi har fått veta om leverpåverkan är att levern producerar celler och det dör celler hela tiden. Men Alexanders lever gör det 10 gånger snabbare än normalt. Först var provet sådär, sen blev det sämre och sedan bättre. Nu måste det bli normalt. Läkarna vet inte varför än, men tror att det beror på viruset. Vi är hemma på permission till på tisdag. Då ska vi tillbaka och ta nya blodprov för att se vad som hänt och få svar på de prover som tagits men vi inte fått svar på pga helgdagar. Det bästa är om allt är normalt och vi får åka hem igen, det värsta att det har blivit sämre eller är likadant och vi blir inlagda igen.
Så nu håller vi tummarna.

                                          En glad liten skrutt med kanyler i båda händerna.

De mörka molnen börjar skingras

Jag kanske inte ska skriva det här för då kanske det blir sämre igen. Men Alexander har blivit sååå mycket bättre. Hans mage verkar vara på bättringsvägen. Under veckan som varit så har han inte varit lika ledsen lika ofta efter att han har ätit, pruttarna verkar inte göra lika ont och han har inte skrikit lika mycket utan anledning. Vi har fått se väldigt mycket av hans underbara leenden och det är så skönt. Jag kände att energin började ta slut. Men nu har jag fått en nystart, så skulle han bli skrikigare igen så kan jag hantera det.

Jag kanske ska berätta att vi har bytt ersättning igen och nu testar vi Althera som är mjölkfri. Vi har slutat med minifom eftersom det inte gav något resultat och så har vi varit till barnläkaren för att förra helgen var den värsta hittills. Alexander var nästan omöjlig, han kunde inte äta utan att bli ledsen och vi fick inte lägga ner honom när han var vaken och vagnen var knappt någon ide att ens försöka att använda. På måndag ringde jag BVC och krävde att något måste göras. Vi orkar inte se vår son lida och vi har ingen energi kvar. Så vi fick en tid hos barnläkaren. Hon trodde att han har sura uppstötningar och vi fick medicin mot det. Men hon sa även att vi har en superfin kille (självklart) och att han är väldigt "vaken" för sin ålder, han fokuserar blicken länge och ger respons när man pratar med honom. Han är så duktig vår lille skrutt.

Jag och Alexander har varit och träffat föräldragruppen på BVC. Det var 4 mammor och bebisar som var där, 3 killar och en tjej. Alla var jätte trevliga och vi bestämde oss för att träffas igen, vilket vi också gjorde. Igår fredag var vi och fikade i flera timmar. Det är roligt att prata med andra som har bebisar i samma ålder och som går igenom samma saker. Alexander är minstingen, både i ålder och storlek. De andra är ungefär en månad äldre. Jag tror att de kommer att bli bra kompisar. Både vi mammor och bebisarna.

Hur ska jag hinna med bloggen?

Ja, det här med bloggen det går inte så bra. Just nu har jag skrutten sovandes i babybjörnen så jag passar på att skriva ett snabbt inlägg för jag borde ju egentligen passa på att sova. Vad händer i vårt liv just nu då? Ja allt och inget.
Alexander växer så det knakar och idag är han 5 veckor. Tänk vad tiden har gått fort. Förra gången vi var till BVC så vägde han 4125 g och var 54,5 cm lång. Han är världens underbaraste lilla kille, men har ont i magen och det gör att han är en lite missnöjd bebis just nu. Vi får hoppas att det går över snart. Vi testar allt, Minifom, Baby semp droppar, massage och så har vi bytt ersättning. Det har blivit lite bättre men det är fortfarande hjärtskärande att se honom skrika när han pruttar. Nu tror jag att han är i Språng 1 i utvecklingen också, det ska komma nu kring vecka 5. Han har varit gnällig nu i 2 dagar, inte ont i magen gnäll, utan allmänt gnällig, trött (men vill inte sova) och ska vara nära hela tiden. Jag lästa om Språng 1 och det lät precis som att det är det. Inte konstigt att bebisar blir gnälliga när de växer i en sån rasande fart. Kan inte fatta att skelettet hänger med.

På dagarna så gör vi en massa utflykter, mest med Fia och Mia. Alexander trivs verkligen när vi är hemma hos dem i Sollentuna. Då sover han en massa och är jätte snäll. Han gillar när Mia babblar och stökar runt.
Det han gillar mer är att sova i vagnen eller baby björnen. Ligga på skötbordet och titta på mobilen, ligga i baby gymet, i baby sittern eller sitta i famnen vänd utåt och sparka med benen.
När han är ledsen så gillar han att lyssna på rinnande vatten. Då går jag in i köket och sätter på kranen och sjunger och gungar honom i baby björnen. Då somnar han nästan jämt :).
Han har också börjat att skratta och le och ibland så kommer det lite joller. Det är underbart och vi njuter av varje sekund.

Uppdatering på njurarna efter besök på Astrid Lindgren är att höger njure är jättefin, vänster finns inte. Urinprovet var perfekt. Det enda som kan ställa till problem är en lite "bubbla" på urinblåsan. En rest efter det vänstra urinröret. Den var fylld med kiss men det var inget akut problem utan vi ska vänta och se om den försvinner av sig själv. Vi fortsätter med antibiotikan och nästa besök är i november.

När Alexander kom till världen

Vi var två när vi åkte in till förlossningen och tre när vi åkte hem från BB. Vårt liv förändrades till det bättre på några timmar. Den lilla personen som vi väntat och längtat efter så länge är äntligen här. Den långa resan är över. Tänk att den lilla ärtan vi såg i vecka 8 med det pyttelilla hjärtat ligger på min mage och sover. Vårt alldeles egna lilla mirakel.
Jag ska berätta hur det gick till. Till hjälp måste jag använda förlossningsjournalen och Mattias då själva förlossningen är stundtals lite suddig för mig :).

Fredag 8/4
Morgonen börjar med ett sista besök på Danderyd, ultraljud och ctg. Allt ser bra ut och skrutten mår bra. När jag träffar läkaren så berättar jag att jag har haft en del förvärkar under veckan och hon tycker att det låter som att det är på g. Hon frågar om vi inte ska kolla om det har hänt något. Och det har det, jag är öppen 1-2 cm. Ska det inte göra ont när man öppnar sig undrar jag, men tydligen så gör det inte alltid det i början. Jag åker till Fia med vetskapen om att undersökningen kan göra så att värkarna blir lite värre några timmar framöver. Det blir dom också. Jag har svårt att sitta still och värkarna kommer lite då och då, de gör inte så ont, men det känns. Till slut så bestämmer jag mig för att åka hem och vila.
Värkarna fortsätter sporadiskt hela eftermiddagen och under natten så kommer de med ca 15 till 20 minuters mellanrum. Det blir inte så mycket sömn den natten och värre ska det bli :).

Lördag 9/4 - Söndag 10/4
Värkarna fortsätter under dagen. Jag pratar med förlossningen och de ber mig att vila, ta en alvedon och ringa tillbaka när det är 3 minuter mellan värkarna. Vi packar BB väskan klart och börjar förbereda oss på att det kanske kommer en bebis idag. Kring lunch så är det 3 minuter mellan värkarna och jag ringer förlossningen igen. Då får jag höra att det är rätt fullt hos dem och att vi ska hålla ut hemma ett tag. Ta en alvedon och duscha. Jag blir lite irriterad men gör som hon säger. Och tur är väl det för nu stannar det upp nästan helt. Värkarna lugnar sig och kommer med ca 10-15 minuters mellanrum. Så håller det på hela eftermiddagen och kvällen och vi inser att det nog inte är dags idag. Jag spenderar natten i vardagsrummet med ett fort att täcke och kuddar. Värkarna kommer tätare och tätare och jag hinner inte sova utan måste gå runt och andas ut värkarna. Någon gång före 05 på morgonen så får jag nog. Nu är det ca 3 minuter mellan värkarna och det börjar göra rätt ont. Jag ringer till förlossningen och säger att nu kommer jag, jag står inte ut längre. Det finns plats och vi får komma.

05.15 - Inskrivning på Danderyds förlossning. Jag är öppen 5 cm och vi får inte åka hem.
Nu händer det inte så mycket mer på ett tag. Värkarna stannar av igen och vi knallar runt på förlossningen. Värkarna är fortfarande hanterbara och det är inga problem att andas igenom dem. Vi får träffa vår Barnmorska Niklas. Först blir jag lite förvånad över att det är en kille i Mattias ålder med likadan frisyr som ska förlösa vårt barn, men inser snabbt att jag inte bryr mig. Det visar sig att Niklas är en underbar barnmorska och perfekt för oss. Inget klemande och puttinuttande.

09.20 Tillsammans med barnmorskan bestämmer vi oss för att ta hål på fosterhinnan så att vattnet går och förlossningen kommer igång.

09.50 Efter att ha suttit i ctg för att kontrollera skruttens hjärtljud så får jag bada. Det är jätteskönt för nu börjar värkarna att göra riktigt ont.

11.18 Efter badet börjar värkarna bli för mycket till och med för mig och jag ber om smärtlindring :). Jag vill ha epidural men tyvärr är det lite för sent för det för jag är öppen 9 cm och BM tror inte att det kommer att göra någon skillnad. Istället så får jag prova lustgas. Fy fasen vad äckligt. Jag känner mig full som fan och mina läppar domnar bort. 4 värkar är jag tvungen att hålla ut innan jag får ge upp och det blir faktiskt bättre. Men jag känner mig rätt borta i knoppen.

11.18-13.38 Det enda jag tänker skriva här är att krystvärkarna sätter igång. Det gör ont och det är omöjligt att hålla emot. Jag vill bara krysta. Resten får stanna i förlossningsrummet mellan oss som var där. Stackars Mattias :).

13.38 Födelse
"Kön: En pigg liten pojke föds med navelsträngen hårt ett varv runt halsen och ett varv runt armen. Skriker dock direkt och navelsträngen löses med enkelhet. Får komma till mammas famn."

Och där är han. En blålila liten skrutt som gnyr lite grann. Jag tittar och känner och petar. Är han verkligen här? Är min mage tom? Jag tittar på Mattias som har tårar i ögonen. Kan inte fatta. Jag är helt galet trött och slutkörd. Lite borta av lustgasen och förvirrad. Det händer en massa omkring oss men nu är det vi tre. Galet, jag kan inte förstå.
Sedan får den nyblivna pappan hålla sin son medans de lagar och pysslar med mig. De är så söta ihop, mina killar. Mattias är världens stoltaste pappa :).
Och vad hade jag gjort utan Mattias under förlossningen. Han var en klippa, fanns där för mig och gjorde allt så mycket lättare. Vi var det perfekta teamet.